Jag har varit på en tyst retreat under helgen. Det har varit
vackert, stillsamt, givande och samtidigt lite smärtsamt. Mycket hinner komma
upp till ytan en sådan helg, men jag har varit omgiven av människor som gett
bästa tänkbara omsorg. Jag kom till insikt om vad som behövs omprioriteras, det
var en väldigt nyttig insikt. Att få gömma undan klockan och stänga av
telefonen helt för en tid och bara vara i nuet är sunt för hela kroppen och
sinnet. Jag har halvsovit vid vattenkanten under en björk, jag har gått runt
med anteckningsboken och spontanskrivit, jag har spontanfotograferat, jag har
suttit i kapellet och sett sjön glittra genom fönstren, jag har varit omfamnad
av nåd och människor, jag har hört eldstaden spraka och humlorna surra och som
om inte det vore nog har jag blivit uppassad med mängder av god mat av
människor med stora hjärtan. Får jag säga att det är lite halvsurt att vara
hemma igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar