Det som var & blir

Sen sist har jag skapat musik på kortast tid någonsin och det resulterade i en låt direkt från hjärtat, i en genre jag aldrig skrivit i förr. Jag är nog inte redo att dela med mig av den låten här, men någon gång i framtiden så är det tänkt att jag ska styra upp min oanvända myspace och göra något vettigt av den. Det får ta sin tid.
Annars har jag sjungit med min fina stora kör på söndagen till publikens uppskattning. Taket hotade åter att lyfta i vårat ”paradnummer” Psalm Noll Noll och jag kände behagliga rysningar i de starkaste delarna. Nu har jag ingen som helst kör på två veckor och jag känner mig genast lite olyckligare.
Snart bär det dock iväg mot nya äventyr längs Upptågets riktning med påskpyssel och påskmässor och allt vad det innebär och tillkommer. Och så håller jag mina tummar riktigt hårt, väldigt hårt, för att det ska droppa in ett mejl snarast där det står att det givetvis finns två platser över till lördagens höjdpunkt. Snälla, jag förlorade kampen om en supersöt kappa på tradera igår, låt mig inte missa detta också!

Ps. Årets påskkort blev dessutom av en lite ny karaktär då mina bibliska idéer tvärdog och någon bra gratis kycklingbild inte ville infinna sig i mitt letande. Så det blev jag med slarvig frilla, en argsint fågelblick från ett gammalt vårfoto och ett ordspråk. Voila! Ds.